Ett rispat hjärta

Känner mig stark på många vis
Men mina knän vart svaga
Så jag föl om kull då du rörde vid mit hjärta
Men jag kommer åter resa mig ur detta
För du vart inte den rätta att bära detta
Inte tänker jag vänta på att någon ska ta mig ur detta som  härdar
Mm jo jag mitt hjärta skrapade och sårade
Då jag för dig föl
Men det kommer åter att läka.Du fick det aldrig för du kunde det inte fånga
Så du kommer aldrig någon som mig åter finna
Men du finner säkert någon får jag hoppas
Bry dig inte om mig för det är något som du inte kalara av ändå
Men du bör se dig om läka dina egan sår
Istälet för att rispa nya sår där du går
Ja, klart det gjorde ont och vart mindre sunt
Att fala på så grunda grunder
Martin Jönsson


/Kram Ebba <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0